Nu är det dags för en sammanfattning av sommaren! =)
Vi började sommaren med att fira midsommar i Ö-vik ute i stugan, där vi firade mina syskon som tagit studenten, fyllt 20 och tagit körkort. Jisses vad jag måste börja bli gammal när mina småsyskon redan blivit så stora... =)
Den fortsatte sedan med att jag bytte jobb och vi fixade ny lägenhet, vilket jag inte ångrar en sekund. Känner med hela mitt hjärta att jag trivs i Jokkmokk och på mitt nya jobb. Det enda som svider och det är rejält =( det är att jag har min härliga familj kvar i Töre. Det kommer att bli rejält tomt att somna ensam på kvällarna utan min älsklings armar omkring mig, men vi får njuta desto mer när vi träffas! <3
Vi har hunnit med två bröllop och ett dop, så det har verkligen varit en sommar i kärlekens tecken. Båda bröllopen var så klart jättevackra och roliga fester att få delta i. All lycka önskar jag till brudparen! <3
Leif Gustav Hjalmar Andersson har blivit döpt - jättefint ordnat med gott fika och härliga människor! Får nu se bara om föräldrarna börjar besöka kyrkan mer frekvent.. ;-)
Vi har hunnit med några svängar till stugan, där vi har ätit gott, bastat, umgåtts med trevliga (och mindre trevliga...) människor. Stugan är och förblir stället där man verkligen kan njuta av livet och koppla bort vardagens små bekymmer.
Vi har firat kidzen, varav den ena har inträtt i vuxenlivet och därmed fyllt hela 18 år. Shit pommes, var har den här tiden tagit vägen??!!! De var nyss 3 och 5 år och nu helt plötsligt 16 och 18... Men det är väl som jag hoppas på... bara de som blir äldre och inte vi... ;-)
Jag som hade bestämt mig till 100 procent att Ceasar skulle bli den sista katten i familjen, har efter lite velande ändå bestämt mig för att skaffa en till liten kisse. Allt för att slippa vara helt ensam i lägenheten i Jokkmokk, jag tror och hoppas att älsklingen också tycker att det trots allt ska bli mysigt. Som jag sa, det är inte så lätt att vara utan när man har haft katt hela livet. Jag behövde bara läka såren efter vår älskade Ceasar, för att nu kunna se fram emot en ny liten familjemedlem.
Saknaden efter Blidde och Erpur är enorm, har faktiskt inte orkat åka och hälsa på dem ännu. Känns fortfarande som ett öppet sår inom mig och jag är så rädd för att bryta ihop om jag åker och hälsar på dem. Men innan hösten är slut måste jag ha åkt och hälsat på dem, så jag kan vara trygg med att de har det bra. Men det vet jag ioch för sig redan att de har! Har fått några bilder av Helena och de ser ut att må gott =)
Kvällen kommer vi att spendera i goda vänners lag och ha en kombinerad kräftskiva och surströmmingsfest. Ska bli gott och förhoppningsvis riktigt roligt!
På måndag drar höstens arbete igång på allvar och det känns i kroppen och knoppen, vaknade kl 6 imorse och kunde inte somna om. Många tankar på vad som är på gång och vad jag vill göra har börjat snurra, så jag ser ändå framemot att dra igång igen.
På återhörande!!
PoK <3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar